Annika Winsth, chefekonom

– Vi räknar med en viss uppgång i skuldökningen i takt med att det ekonomiska läget förbättras. Det tillsammans med bättre konjunkturutsikter får Riksbanken att inleda räntehöjningarna i mitten av nästa år. Vi räknar med att bostadsräntorna kommer röra sig svagt uppåt under prognosperioden. Hushåll som funderar på att binda sina räntor har därmed inte mycket att vinna på att vänta, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Läs boränteprognosen

Annika Winsth, chefekonom

Annika Winsth, chefekonom på Nordea:

Hur går det för svensk ekonomi?
- Vi räknar med en gradvis starkare BNP-tillväxt framöver. Hushållens konsumtion blir den viktigaste drivkraften när ekonomin växlar upp igen efter lågkonjunkturen. Rekordhögt sparande och en god inkomstutveckling gör att hushållen kan öka sin konsumtion något mer än det historiska snittet. Arbetslösheten är fortsatt hög, men en ökad framtidstro släpper loss köplusten. Ekonomin är tudelad och exporten stiger mer påtagligt först nästa år.

Vad händer med räntan?
- Trots att inflationen ligger kvar långt under Riksbankens mål och arbetslösheten fortsätter att stiga något i år, sänker inte Riksbanken räntan ytterligare. Riksbanken lägger större vikt vid ljusglimtar i den globala ekonomin och hushållens skuldsättning. Nästa år höjs reporäntan då en förbättrad inhemsk ekonomi får Riksbanken att vilja lätta på gasen.

Hur utvecklas kronan?
- Kronan är i dagsläget på sin starkaste nivå på 20 år. Riksbankens agerande bidrar till fortsatt förstärkning av kronan. Vi räknar med att kronans styrka mot euron består och att en euro kostar 8,1 kronor vid slutet av nästa år. Däremot bedömer vi att kronan försvagas något mot dollarn och att en dollar då kostar 6,75 kronor.

Läs pressmeddelandet

Läs konjunkturprognosen

Annika Winsth, chefekonom

Mälardalens dominerande privata tjänstesektor har gynnats av den stabila inhemska ekonomin. Tillväxten har dock dämpats på bred front och 2013 blir ett mellanår.

- En ljusglimt är hushållen vars ekonomi stärks av låga bolåneräntor och stigande börskurser. Riksbankens stimulanser gynnar Mälardalens relativt sett mer skuldsatta hushåll.I kombination med minskad oro för ekonomin kan hushållen öka sin konsumtion i god takt framöver, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Den industriintensiva västsvenska ekonomin har svängt kraftigt under senare år. I år står ekonomin stilla och det dröjer innan den exportberoende industrin tar fart. I Sydsverige stärks ekonomin under 2013 men fortsätter att plågas av hög arbetslöshet. Regionen har tyngts av den globala avmattningen och närheten till den krisande danska ekonomin, visar Nordeas prognos.

Läs mer i konjunkturrapporten Regionala Utsikter: Storstadsdominans

Annika Winsth, chefekonom

Det skiljer lite mellan 3-månadersboräntan och boräntor med något längre löptider idag. Då räntor med längre löptider väntas stiga kan det vara läge att binda delar av sina bolån. Det skriver Nordeas ekonomer i en boränteprognos.

- Riskviljan på de finansiella marknaderna har ökat. Räntor med längre löptider har sannolikt bottnat och väntas fortsätta stiga framöver, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i boränteprognosen.

Läs boränteprognosen.

Annika Winsth, chefekonom

Bättre globala konjunkturutsikter har fått räntor med längre löptider att stiga. Nordeas ekonomer bedömer att 3-månadersräntan kan sjunka ytterligare något, men att de bundna boräntorna troligen vänder uppåt.

- Finansmarknaderna räknar med att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare något då svensk ekonomi nu tydligt bromsat in. Samtidigt ser de globala utsikterna aningen bättre ut. Räntor med längre löptider har stigit relativt mycket den senaste månaden, om än från historiskt låga nivåer, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Läs Nordeas ekonomers boränteprognos.

Torbjörn Isaksson, chefanalytiker

Varför sänker Riksbanken reporäntan?
Den svenska ekonomin fortsätter att tappa fart. Läget på arbetsmarknaden förvärras och arbetslösheten stiger till över 8 procent. Det svaga ekonomiska läget bidrar till att inflationstrycket förblir lågt. Sänkningen var allmänt förväntad.

Vad blir Riksbankens nästa steg?
Riksbankens prognos över ekonomin är en aning för optimistisk, enligt vår syn. Därför finns det utrymme för ytterligare sänkningar. Vi bedömer att Riksbanken sänker reporäntan ned till 0,75 procent i februari nästa år, för att därefter ligga kvar på den nivån året ut.

Vad händer med kronan?
Vi står fast vid vår tidigare kronprognos. På kort sikt kan kronan försvagas ytterligare något mot euron. Men överlag ser vi en ganska stabil krona fram över.

Prognosen för aktiemarknaden präglas av en försämrad konjunktur och situation för företag i Sverige. Dock kan förbättringar av läget skönjas i USA, där emellertid politik och tillväxt mer styr aktiekurserna än företagens faktiska vinster, och marknaden fortsatt håller ögonen på hur demokrater och republikaner kan komma överens om budgetutmaningarna framöver.

Rekommendationen är en fortsatt lätt övervikt på aktiesidan, med något skiftat fokus från Europa till Tillväxtmarknader, framförallt i Asien, säger Henrik Lundin, chefsstrateg på Nordea.

Se videon: “Marknadssyn december 2012″:

Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

Nordeas ekonomer presenterade på tisdagen en ny konjunkturprognos. Annika Winsth, chefekonom på Nordea:

Hur går det för svensk ekonomi?
- Svensk ekonomi utvecklas svagt de kommande kvartalen. En vändning dröjer till mitten av 2013 varefter tillväxten återhämtar sig gradvis. Drivkrafterna är främst en bättre internationell konjunktur samt inhemska stimulanser. Hushållen agerar motor i ekonomin, men tyngs av stigande arbetslöshet som når 8,5 procent under nästa år.

Vilken typ av stimulanser kan hushållen räkna med?
- Vi räknar med att regeringen aviserar ytterligare stimulanser i god tid till valåret 2014.  Totalt räknar vi med 20 miljarder i finanspolitiska stimulanser, varav hushållen får hälften.  Samtidigt får hög arbetslöshet och låg inflation Riksbanken att sänka reporäntan ned till 0,75 procent i början av nästa år.

Hur klarar exportföretagen den starka kronan?
- Kronan förblir relativt stabil runt 8,60 kronor mot euron de närmaste åren. Mot dollarn ser vi en gradvis försvagning. Vi bedömer att svenska exportföretag kan hantera den starka kronan, men det kräver strukturomvandlingar i näringslivet.

Läs pressmeddelandet.

Läs konjunkturprognosen.

Annika Winsth, chefekonom

Hur påverkas Sverige och svensk export av den globala ekonomiska krisen?
Den globala avmattningen slår mot svensk industri. Vi är nu inne i en lågkonjunktur. Vi räknar med ett par, tre svaga kvartal fram över innan det sakta vänder uppåt igen.

Är du överraskad av den senaste tidens svaga siffror för svensk ekonomi och de stora varslen?
Nej, snarare har svensk ekonomi hållit emot bra. Och i synnerhet sysselsättningen. Nu ser vi en snabb försämring. Vi räknar med att arbetslösheten stiger uppemot 8,5 procent till sommaren 2013.

Hur klarar företagen den starka kronan?
En stark krona är ett styrkebesked för svensk ekonomi. För exportföretagen är kronan en utmaning, särskilt med tanke på konjunkturläget. Min bedömning är att kronan kommer att ligga mellan 8,50-9,00 kronor mot euron framöver. Det är en nivå vi bedömer att företagen kan hantera även om det kräver en viss anpassning.

Vad betyder den svaga efterfrågan i omvärlden för svenska hushåll?
Hushållen mår bra – men vågar de konsumera? I den ena vågskålen har vi sänkta boräntor och goda inkomstökningar, i den andra vågskålen sämre förhållanden på arbetsmarknaden. Vår bedömning är att hushållen står väl rustade och förblir en drivkraft i ekonomin.

Henrik Lundin, chefsstrateg

Vilka konsekvenser får valresultatet på marknaderna? I stora drag marginella effekter eftersom nattens resultat trots allt var väntat, baserat på opinionsundersökningarna dagarna före valet. Det innebär ändå en viss lättnad att vi har fått ett tydligt resultat. Det sämsta scenariot hade varit om det hade dröjt med att utse vinnaren, något som hade försenat de så viktiga budgetförhandlingarna.

Efterspelet avgörande för marknaderna
Vår uppfattning är att själva presidentvalet är en ekonomisk icke-händelse, det är efterspelet som är avgörande för de finansiella marknaderna. Nu behöver Obamaadministrationen lägga fram ett förslag till kongressen om hur budgetstupet ska undvikas. Demokraterna och republikanerna behöver i sin tur komma överens i kongressen för att trycka igenom beslutet. Och insatserna är höga. Om skattelättnaderna från George Bushs tid inte förlängs efter årsskiftet kommer den amerikanska BNP-tillväxten att tyngas med 4-5 procentenheter. Lyckas de inte komma överens riskerar USA då att skickas tillbaka till lågkonjunktur och resultatet blir turbulens på alla världens börser.
 
Mitt Romney uppmanade sina anhängare i sitt förlusttal att lämna partipolitiken därhän och nu fokusera på att lösa budgetutmaningarna tillsammans med demokraterna. Vi får hoppas att det var mer än några artighetsfraser. 

Följ Henrik Lundin på Twitter